Det finns så många på denna jord jag skulle vilja ha möjligheten att ringa just nu, om klockan så är 3 på dagen eller 3 på natten. Bara prata som vi brukade göra. Det behöver egentligen inte handla om något speciellt, jag bara saknar känslan av att höra dessa röster åka hela vägen genom telefonen för att nå mitt öra. Några röster som brukade fylla mitt hjärta med värme, värme som kunde värma mig för flera veckor framöver. Ibland inser man hur ensam man är även fast man inte är det. Hur det verkligen skulle kännas om man var ensam, man hade ingen. Julafton är en speciell dag, tillräckligt speciell för att det ska vara värt det!

För att göra er avis så har jag gosat med världens sötaste valp för ett litet tag sen. En golden valp som var mjuk som en nallebjörn och söt som du! Jag hade ju gärna tagit den med mig hem men nej det fick jag inte.
Min kropp lever det känns ända ut i hårbotten, men säskilt i rumpan! Sätter jag mig på golvet är det kört, då var man visst 90 år och tant på några sekunder, det går fort i svängarna. Tänk om det kunde bli sommar lika fort, spendera helgerna vid sommarstugan, åka vattenskidor med matha och pojkarna.

Min hemlängtan är långt borta just nu men ändå så nära, jag har så mycket att längta till och ni vet inte ens hälften, lika bra det :)
Hemlisar är till för att hållas annars är det ju faktiskt inga.

Mary, var är mina kärlekspepparkakor btw ;)???

LOVE!