den som bygger kan änga många år åt sitt projekt tills de en dag byggt färdigt det de började. då stannar de upp och inser att de är instängda mellan sina egna väggar. livet mister sin mening när det är färdigt.
Så har vi de som odlar. De kan drabbas av stormar och årstidsväxlingar och har sällan någon ro. Men tillskillnad från ett byggnadsverk upphör en trädgård aldrig att växa. och eftersom den ständigt kräver odlarens uppmärksahet gör den alltid livet till ett stort äventyr. Odlare känner igen varandra- de vet att i varje planas historia innefattas hela jordens växande.

Jag tror bestämt jag är en odlare, även om jag gillar att bygga. Det är inte samma sak. så engeligen är jag nog en odlare som gillar att bygga, hmm....

Dagen har varit lång. M skötte sig galant, inga tårar ingenting. Hon plockade glatt upp sina leksaker och städade efter sig själv. Hon till och med tvättade sina egna kläder! Endast en gång fick jag ge henne 2 valsmetoden vilket såklart resulterade i att jag vann då jag valde att välja ett annat alternativ , än det hon inte ville göra, som var betydligt sämre än att gå o lägga tillbaka kikaren där hon faktiskt tog den.

Jag känner mig verkligen välkommen här! Att få ett eget kreditkort (inte signat i mitt namn så då förstår ni) visar på att dem litar på mig till fullo, det gillar jag.  Eftersom jag igår köpte mig träningsgrejer ska jag o anna träna imorn, tack för det televerket. 

PUSS