Godmorgon underbara fredag!! Gårdange bjöd på en underbar middag och en underbar dag med Em, hon var som en solstråle hela dagen, vad mer kan jag begära? Vi åt middag på ett mysigt ställe där dem tillagade maten mitt framför ögonen på oss, awesome! mina snart 4 veckor i detta land har bjudit på en hel del upplevelser och tankar. Ibland undrar jag hur viktigt det är för papporna i detta land att deras barn ska lyckas,hur mycket det är värt att nästan tvinga dem till något dem inte vill? Vad är föräldrarna rädda för? Att barnen inte ska bli accepterade för den dem är eller vill dem bara att barnen ska lyckas för att dem själva inte gjorde det? eller Försöker dem bara vara en "snäll" pappa och i rädslan av att misslyckas, och inte bli accepterad av andra föräldrar för att man misslyckats, gör dem vad dem tror är bäst för deras barn?? Hur var det nu med uttrycket som säger att alla är vi unika på något sätt, alla har sin egen charm? Vill dem verkligen att alla ska bara lika bra, tacklas lika hårt och utbilda sig till samma "smarta" ingenjör eller vad det nu är, hur unika var vi nu helt plötsligt? Jag vet att det inte går att ändra på något bara sådär, men jag vet att en välvald mening kan åstadkomma en tankeställare. Tro mig den meningen ska jag hitta, var så säker