Att vänta gör ont, att glömma gör ont. men att inte veta vilket val man ska fatta är det värsta av alla plågor.
sömnbristen börjar verkligen komma ifatt mig. Förhoppningsvis ska denna nya pillerburk hjälpa mitt huvud att sakta ta sig tillbaka till verkligheten igen. En verklighet där man ser efter barn som inte riktigt vet hur dem ska handska saker ibland. En verklighet som levs 6000 mil hemifrån dem närmaste 10 månaderna
Kommentarer
Postat av: Annelie
Jätte bra överskrivt Sandra :)
Tycker du ä'r sjukt duktig och modig som kan och vågar åka iväg till ett främmande land, du har kommit långt <3
Trackback
