Tänka sig att min bästa vän för dagen har fått mig renare än vanligt och tvingat mig böja på knäna ett x antal gånger. Hur många vet jag inte för det var för många för att ens hålla koll på, till råga på allt har jag bara böjt på knäna för min egen skull, ingen dans idag alltså. Tråkigt men sant får mina vänner dansa ett litet tag till utan mig. Vattenflaska, kära vattenflaska, hur ska detta gå?

Jag har fastnat med blicken på min kära nallebjörn som pryder min vackert vita och nyinköpta hylla. Jag har fastnat på en nallebjörn som jag en gång fick av en väldigt nära vän. Jag har fastnat långt inne i mitt hjärta för en stund för att se vart blodet verkligen tar vägen, vilket varv det går och om det någonsin kommer tillbaka.  När jag nu setat fast en längre stund inser jag att blodet går runt som i ett kretslopp inuti oss och återvänder sedna för att hämta ny energi. Som allt på jorden går runt och som människor tyr sig till någons hjärta för att få ny energi, kärlek, kan jag med all säkerhet säga att kärlek är bland det finaste och mest livsnödvändiga på denna jord.
Efter ett långt och lite oväntat samtal insåg jag att det finns fruktansvärt många olika sätt att se på saker, även fast man inte tror det själv. Man följer oftast ett spår och är rädd att tappa glidet om man nu skulle få för sig att byta. Jag vet inte om det alltid lönar sig att helt byta spår. Men det kanske är värt att försiktigt glida över för att känna på det andra innan snön väl smälter och det är för sent?
Det sägs att ett splittrat rike inte kan ståemot fienden så som en splittrad männsiska inte kan möta livet med värdighet, ett fint samband jorden och människan emellan. Fint nog att säga godnatt