Sprite kokade morötter? Man ska aldrig sluta förvånas. Man kan bara lägga ihop ett + ett så får man svaret USA.
Innan jag börjar funderar ska jag citera min lilla skrutt. Vi var precis hemkomna från en halvtimmes skridskoåkning. Hon har gått från att inte kunnat stå på skridskorna själv till att organiserat ramla för att sedan ställa sig upp och försiktigt röra sig framåt igen. Jag kommer inte ihåg hur det var när jag själv skulle lära mig men jag antar att jag måste ha sett ut precis som det frågetecken hon just dramatiserade vid första försöket. Envis och vrång som hon är stod hon upp på andra försöket. "Man ska inte falla djupare för att man möter motståndaern, ta tag i det hela och res dig på båda fötterna igen" kanske inte så utformat men något i den stilen måste ha funnits i den lilla damens huvud för hon gav sig inte. Eftersom min vattenflaska har blivit min bästa vän så var jag precis påväg in på toaletten när hon kommer nerrusande för trappan.
"Excuase me Sandra"  tysnad. "I love you". Med världens gulligaste leende ser hon mig sen djupt i ögonen. Vad ska man säga. Varje dag försöker jag se in i detta djup för att se var tunneln leder och var den slingrar sig. Någonstans i kurvan fastnar jag, som att man slirar på halt grus och sakta glider ner i diket. Det är bara att inse att jag aldrig riktigt kommer förstå mig på vad som försegår i en liten 3årings huvud. Det kanske inte heller är meningen fullt ut, men ibland vill man bara ha en liten hjälp på traven

Om livet ger dig citroner, gör någon fruktig juice av det