Jag kan inte sluta skratta åt den amerikanska humorn. Den mannen har kontakter. Hoppas ingen stoppar el i dem bara, dessa kontakter tål nämligen inte el. Jag skulle kunna dra slutsatsen att jag är en lite stupied au pair som väljer att seriöst gå i skolan när jag är här. Skulle också kunna vända på det hela och se det som en smart grej att ta tillvara på när man ändå är här. Jag väljer nog det sistnämda. Vilket som kan jag i alla fall med säkerhet konstatera att min Lärare är mer än great och har en grym humor. Så där skön amerikansk humor som bara amerikaner har. Enda blondinen och enda eleven med bakgrund från en annan kontinent, välkommen till landet, välkommen till klassen. Man tackar!

Framstegen är enorma och ibland tar man sig vatten över huvudet utan att man riktigt vet om det själv. I nästa stund är det bara att ge sig själv en klapp i ryggen och fortsätta le.

Denna lilla 3 åring är rena rama guldklimpen. Alla har vi våra lite sämre dagar, inga dagar att lägga på minnet dock. Tålamod är nyckelordet i hela min resa, alla våra dagar tillsammans. Hade jag varit hemma hade jag nog säkerligen slagit på den närmaste för länge sen, istället biter jag mig i tungan varje gång. Jag biter mig i tungen och ler för att jag verkligen har överträffat mig själv, flera gånger om. Jag har hittat en del som jag inte riktigt visste att jag hade. Kanske gömde ni, mamma och pappa, den för att ni visste jag skulle behöva den just när jag som 19 åring tog ett stort beslut och gav mig ut på öppet vatten. Alla vet vi att vinden har en tendens att blåsa upp havet till storm ibland. Men när det är helt stilla, lugnt och fridfullt då njuter vi alla som mest