När man har massor med saker som pågår runt omkring gör man plötsligt bara tvärnit för en stund. Jag råkade göra en sån där tvärnit en kväll som denna. Jag gjorde en tvärnit för att fylla på syre i mina syrgastuber så att jag kan fortsätta dyka ännu lite djupare. Dyka på en sån där spännande upptäcksfärd för att sen hoppas kunna passera den där grumliga delen jag just råkade stöta på. Den delen som man gärna vill komma förbi eller se igenom på en gång. Man vill se allt vackert den döljer, man vill liksom bara se det klara för att slippa bilda sig en egen bild/uppfattning av vad som döljer sig på andra sidan. 

Det kan inte alltid vara lätt att vara barn, förälder, hund, krukväxt eller vad man nu är. Precis som att det inte heller kan vara särskilt lätt att rena ett helt hav genom ett enda kaffefilter. Det säger sig själv att kaffefiltret kommer bli överfullt och även då också att man måste tömma ur det för att kunna fortsätta rena havet så man kan se klarare och klarare för varje gång. Renar man inte detta kaffefilter kommer havet snart att gro igen. Det hjälper alltså inte att man renar havet en gång så länge man inte kastar bort "sumpen" och ger plats för de 1000 andra "kaffesumpar" man stött på. Ligger sumpen kvar kommer den fortsätta grumla vattnet och man kommer ständigt få bilda sig en egen uppfattning om vad som finns på andra sidan istället för att simma sig dit.

Varje dag försöker jag simma genom vattnet som någon annan grumlat till. För varje dag jag simmar känner jag hur stark jag blir. Jag behöver egentligen inte simma så djupt såvida mitt reningssystem fungerar för egen del. Det är mer när jag besöker andra vatten som jag ser att det är grumligt. Blir alltid lika nyfiken vad som döljer sig bakom detta grumliga vatten? Med andra ord undrar jag vad som fått vattnet så grumligt. Har förmånga fiskar fastnat på ett och samma ställe för att förorena vattnet med all skit dem kan klämma ur sig eller hur fungerar det egentligen?